Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller..

I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som Auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som Auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget.

Denna uppsats är en undersökning av hur kontakten är mellan småföretagare och redovisningskonsulter. En stor del av de mindre företagen överlåter en del eller allt redovisningsarbete till konsulter. Denna kontakt är definitionsmässigt en business to business- kontakt, men konsulten har ett övertag då dennes ekonomiska kunskaper normalt är större. Jag har undersökt denna problematik genom att göra en enkätundersökning med aktiebolag med 1-10 anställda som respondenter. Jag gjorde även besöksintervjuer hos två småföretagare samt en intervju via e-post med en redovisningskonsult.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Många småföretagare sköter inte själv all sin redovisning utan köper hela denna tjänst eller delar av den från en extern redovisningskonsult. Det finns många faktorer som kan påverka hur denna information förstås och används i småföretag. Kunskapsnivån hos småföretagaren kan vara en faktor, men även vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sätt som informationen presenteras på. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med småföretag samt en redovisningskonsult. Vår studie visar på att denna redovisningsinformation presenteras på ett för dessa småföretag förståeligt och användbart sätt.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka varför inte fler godkända revisorer väljer att bli auktoriserade. Av de nästan tvåtusen registrerade godkända revisorerna, är det endast cirka trettio procent som är godkända med revisorsexamen. Uppsatsens metoden är vald efter en abduktiv ansats med en kvalitativ inriktning där insamlingen av data till det empiriska materialet har skett genom personliga intervjuer med åtta revisorer som varit godkända och yrkesverksamma under minst tio år. Intervjuerna har skett på revisorerna kontor på totalt fem olika orter i Blekinge, Kalmar och i Kronoberg län. Undersökningens slutsats visar att de intervjuade revisorerna är nöjda och tillfredställda med arbetsuppgifterna de har idag.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur de auktoriserade revisorerna påverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lägger ner på vidareutbildning samt hur de gör för att upprätthåller sin kompetens. Vi har använt oss av ett positivistiskt synsätt och utformade en enkät som bestod av nio frågor av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen utgår från intressentmodellen och instituionell teori. Vårt resultat blev att en auktoriserad revisor påverkas av olika sorters påverkan. Den normativa påverkan som en auktoriserad revisor påverkas av beror bland annat på kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions.Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.